Lögnen kan aldrig tala sanning
2012-01-10 / 21:24:32
Tidig morgon, visste inte vad klockan var eller vart jag var huvudtaget.
en djup suck i bredvid mig fick mig att hoppa till.
en man med mörkt hår och mustasch låg och sov bredvid min nakna kropp. nöjd och belåten såg han ut och vara med.
ångesten spred sig i min kropp och mitt hjärta slog bara hårdare och hårdare efter var sekund som gick.
sakta men säkert jag klev upp och började leta efter mina underkläder, allt låg bara huller och buller runt omkring. Ölburkar låg som en tackmatta ut på golvet och det va klibbigt efter alla drinkar som spillts ut både här och där.
efter en stund hittade jag mina kläder, och försökte vara tyst när jag klädde på mig. ett enda snedsteg så kanske han vaknar.
jag vet ju inte vem han är, och jag vet ju inte vad jag gjort här. om jag nu hade gjort något i huvudtaget. jag hoppades på det sista i alla fall.
Det var ljust ute och fåglarna sjöng runt omkring mig, jag drog in den söta vårdoften och kände hur den varmt omfamnade mitt hjärta.
ångesten lugnade sig lite nu och jag började gå in mot stan, tittade lite då och då mot lägenheten som jag kom ifrån.
jag vet ju att jag och Tove skulle dricka igår, sen va det det där med att vi träffade några killar ute på Lasses korvkiosk.
men nej kan det vara deras lägenhet, nej det kan de la inte vara.
Jag viftade bort tankarna mår ändå så dåligt var är dom.
fifflade upp mobilen för att ringa Tove.
ingen som svarar.
hm nej hon kanske hittade hon någon snygging som hon hamnade i säng med, det är ju inte ovanligt.
Det var tyst i huset när jag kom hem.
jag smög in i varje rum för att säkert kolla så att ingen var hemma.
skönt, lika bra det, för hade farsan och mossan sett mig nu hade dom nog fått spader och gett mig både en eller två örfilar.
min korta vita kjol, var nerstänkt av både öl och rött vin såg det ut som, och när jag väl tittade mig i spegeln såg jag krigsmålad ut, mascaran hade runnit längs kinderna, och jag började få minnesbilder att jag hade gråtit igår kväll eller natt.
läppstiftet var helt borta, och då finns det två alternativ antingen drack jag för mycket så det har slitits bort på det sättet, eller av min fasa, så har jag strulat bort mitt illröda läppstift.
mannen som hade legat bredvid mig kände jag inte alls igen,
Han kanske inte är från stan, hoppas att han inte kommer ihåg att han hamnade bredvid mig så slipper jag höra det här imorgon när jag kommer till skolan.
efter en noggrann tvättning i badkaret, va det pyjamas som skulle på. la mig i sängen och somnade efter fem minuter. det sista jag tänkte på var mannen med mustaschen.
Det va mörkt när jag vaknade.
Hade sovit bort hela dagen, tittade på klockan som stod tillsammans med ett kort på mitt nattduksbord, klockan va nio på kvällen.
Kortet på bordet var min bror. Han hängde sig i ladan den 5 september för tre år sen. men tiden går snabbt och det kändes som det hände igår.
När vi var små bråkade vi alltid och allt handlade om liv eller död. men på senare år när vi blev äldre blev vi mer som bästa vänner.
Vi gjorde mycket tillsammans. åkte på laijv och festivaler. och två gånger på året åkte vi till England, bara sådana hux flux idéer.
Men nu är det roliga över, nu är det roliga slut.
Efter en snefylla och djup ångest över något, orkade inte han mer.
Fullständigt onödigt och svagt tycker jag, Men kan inte hata han för det.
Jag älskar ju han eller rättare sagt älskade.
Men det känns ändå som han finns här, finns här någonstans inom mig i all fall.
Mina tankar bombade mitt huvud och jag föll i storgråt.
Hade bara lust att hänga mig också. varför ska livet vara så svårt, ibland tycker man att man inte ha någon utväg. att det bara finns ett alternativ kvar.
tittade på klockan igen och den hade redan rusat en timme. började fundera på om det va någon ide, att gå upp´över huvudtaget, men började känna mig lite hungrig, så en macka eller två skulle väl inte skada just nu.
Mina matvanor var i obalans och folk började nästan tro att jag fått ätstörningar.
Men så är inte fallet i alla fall, fast ibland börjar jag själv undra.
När jag tänker efter äter jag väldigt lite, struntar fullkomligt i både godis och bakverk. men o andra sidan äter jag väldigt mycket av annat, men då är det mest nyttiga saker.
Det va fortfarande ingen hemma, morsan och farsan kanske åkte till mormor nu när hon ligger och är så sjuk.
Kom och tänka på en sak, det är ju ganska ovanligt idag att inte ha några skilda föräldrar. det har ju alla idag. nästan i alla fall.
Men min mamma och pappa har bitit ihop tänderna och hålt ihop, vilket jag är ganska stolt över. visst är det bråk ibland men dom bruka lösa det mesta. dom prata mycket med varandra istället för att skrika och kasta saker på varandra.
ne efter 21 år tillsammans ser dom faktiskt ganska kära ut i varandra.
Vet inte vad dom har för knep att kunna hålla kärleken vid liv, men häftigt är det i alla fall. Jag hoppas jag kan göra samma sak med en man en dag, när den rätta mannen titta fram.
Mannen med mustaschen dök upp i huvudet nu, han måste ju vaknat nu vid det här laget.
Undra om han kommer ihåg mig, och kanske undrar vart jag tog vägen.
inte vet jag vad han heter heller, och det är så irriterande när man inte vet vad folk heter som man träffat. och nu kanske jag till och med legat med den här mannen och vet inte ens vad han heter. och hur illa är inte det då.
efter att öppnat kylskåpet och dragigt en djup suck, orkade inte hålla på att bre mackor så sent, det snurrade fortfarande i huvudet på mig, bestämde mig bara för att ta ett päron.
satt mig framför och kollade på en dålig film. och det blev ingen säng sen den natten. för i en djup sömn jag hamnade i med bara en man i huvudet.
en djup suck i bredvid mig fick mig att hoppa till.
en man med mörkt hår och mustasch låg och sov bredvid min nakna kropp. nöjd och belåten såg han ut och vara med.
ångesten spred sig i min kropp och mitt hjärta slog bara hårdare och hårdare efter var sekund som gick.
sakta men säkert jag klev upp och började leta efter mina underkläder, allt låg bara huller och buller runt omkring. Ölburkar låg som en tackmatta ut på golvet och det va klibbigt efter alla drinkar som spillts ut både här och där.
efter en stund hittade jag mina kläder, och försökte vara tyst när jag klädde på mig. ett enda snedsteg så kanske han vaknar.
jag vet ju inte vem han är, och jag vet ju inte vad jag gjort här. om jag nu hade gjort något i huvudtaget. jag hoppades på det sista i alla fall.
Det var ljust ute och fåglarna sjöng runt omkring mig, jag drog in den söta vårdoften och kände hur den varmt omfamnade mitt hjärta.
ångesten lugnade sig lite nu och jag började gå in mot stan, tittade lite då och då mot lägenheten som jag kom ifrån.
jag vet ju att jag och Tove skulle dricka igår, sen va det det där med att vi träffade några killar ute på Lasses korvkiosk.
men nej kan det vara deras lägenhet, nej det kan de la inte vara.
Jag viftade bort tankarna mår ändå så dåligt var är dom.
fifflade upp mobilen för att ringa Tove.
ingen som svarar.
hm nej hon kanske hittade hon någon snygging som hon hamnade i säng med, det är ju inte ovanligt.
Det var tyst i huset när jag kom hem.
jag smög in i varje rum för att säkert kolla så att ingen var hemma.
skönt, lika bra det, för hade farsan och mossan sett mig nu hade dom nog fått spader och gett mig både en eller två örfilar.
min korta vita kjol, var nerstänkt av både öl och rött vin såg det ut som, och när jag väl tittade mig i spegeln såg jag krigsmålad ut, mascaran hade runnit längs kinderna, och jag började få minnesbilder att jag hade gråtit igår kväll eller natt.
läppstiftet var helt borta, och då finns det två alternativ antingen drack jag för mycket så det har slitits bort på det sättet, eller av min fasa, så har jag strulat bort mitt illröda läppstift.
mannen som hade legat bredvid mig kände jag inte alls igen,
Han kanske inte är från stan, hoppas att han inte kommer ihåg att han hamnade bredvid mig så slipper jag höra det här imorgon när jag kommer till skolan.
efter en noggrann tvättning i badkaret, va det pyjamas som skulle på. la mig i sängen och somnade efter fem minuter. det sista jag tänkte på var mannen med mustaschen.
Det va mörkt när jag vaknade.
Hade sovit bort hela dagen, tittade på klockan som stod tillsammans med ett kort på mitt nattduksbord, klockan va nio på kvällen.
Kortet på bordet var min bror. Han hängde sig i ladan den 5 september för tre år sen. men tiden går snabbt och det kändes som det hände igår.
När vi var små bråkade vi alltid och allt handlade om liv eller död. men på senare år när vi blev äldre blev vi mer som bästa vänner.
Vi gjorde mycket tillsammans. åkte på laijv och festivaler. och två gånger på året åkte vi till England, bara sådana hux flux idéer.
Men nu är det roliga över, nu är det roliga slut.
Efter en snefylla och djup ångest över något, orkade inte han mer.
Fullständigt onödigt och svagt tycker jag, Men kan inte hata han för det.
Jag älskar ju han eller rättare sagt älskade.
Men det känns ändå som han finns här, finns här någonstans inom mig i all fall.
Mina tankar bombade mitt huvud och jag föll i storgråt.
Hade bara lust att hänga mig också. varför ska livet vara så svårt, ibland tycker man att man inte ha någon utväg. att det bara finns ett alternativ kvar.
tittade på klockan igen och den hade redan rusat en timme. började fundera på om det va någon ide, att gå upp´över huvudtaget, men började känna mig lite hungrig, så en macka eller två skulle väl inte skada just nu.
Mina matvanor var i obalans och folk började nästan tro att jag fått ätstörningar.
Men så är inte fallet i alla fall, fast ibland börjar jag själv undra.
När jag tänker efter äter jag väldigt lite, struntar fullkomligt i både godis och bakverk. men o andra sidan äter jag väldigt mycket av annat, men då är det mest nyttiga saker.
Det va fortfarande ingen hemma, morsan och farsan kanske åkte till mormor nu när hon ligger och är så sjuk.
Kom och tänka på en sak, det är ju ganska ovanligt idag att inte ha några skilda föräldrar. det har ju alla idag. nästan i alla fall.
Men min mamma och pappa har bitit ihop tänderna och hålt ihop, vilket jag är ganska stolt över. visst är det bråk ibland men dom bruka lösa det mesta. dom prata mycket med varandra istället för att skrika och kasta saker på varandra.
ne efter 21 år tillsammans ser dom faktiskt ganska kära ut i varandra.
Vet inte vad dom har för knep att kunna hålla kärleken vid liv, men häftigt är det i alla fall. Jag hoppas jag kan göra samma sak med en man en dag, när den rätta mannen titta fram.
Mannen med mustaschen dök upp i huvudet nu, han måste ju vaknat nu vid det här laget.
Undra om han kommer ihåg mig, och kanske undrar vart jag tog vägen.
inte vet jag vad han heter heller, och det är så irriterande när man inte vet vad folk heter som man träffat. och nu kanske jag till och med legat med den här mannen och vet inte ens vad han heter. och hur illa är inte det då.
efter att öppnat kylskåpet och dragigt en djup suck, orkade inte hålla på att bre mackor så sent, det snurrade fortfarande i huvudet på mig, bestämde mig bara för att ta ett päron.
satt mig framför och kollade på en dålig film. och det blev ingen säng sen den natten. för i en djup sömn jag hamnade i med bara en man i huvudet.
/sugarbaby
Kommentarer!
