sugarbaby

Ont i kroppens muskler

Fibromyalgi innebär att man har långvarig smärta eller värk i musklerna på flera ställen i kroppen, tillsammans med en ökad smärtkänslighet. Med långvarig menas minst tre månader.

För att man ska få diagnosen fibromyalgi ska smärtan finnas både inom övre och nedre delen av kroppen och på både vänster och höger sida. Det som skiljer fibromyalgi från andra tillstånd med lokala eller utbredda muskelsmärtor är att den ökade smärtkänsligheten vid fibromyalgi är mera uttalad och mera utbredd.

Drygt åtta av tio som har fibromyalgi är kvinnor. Orsakerna till den stora skillnaden mellan könen är inte känd.

Nerverna skickar signaler till hjärnan

Smärtsystemet är en del av kroppens nervsystem. När smärtnerverna i musklerna retas, skickas signaler till nervcellerna i ryggmärgen. Där kan smärtsignalerna gå vidare oförändrade eller dämpas och bli svagare, eller förstärkas och bli kraftigare. Från ryggmärgen går smärtsignalerna till hjärnan. Det är först när signalen når hjärnbarken som man medvetet upplever smärta. Man känner hur stark smärtan är, hur obehaglig den känns, och var den sitter.

Signaler skickas också till de delar av hjärnan som ger upphov till känslomässiga reaktioner på smärta. Långvarig smärta handlar i stort sett alltid både om kropp och själ.

En ökad känslighet för smärta

Om man har fibromyalgi reagerar man kraftigare än vanligt på smärta. Smärtan sprider sig också lätt till många ställen i kroppen och blir mer eller mindre ihållande.

En sänkt smärttröskel gör att även ett lätt tryck eller muskelspänningar och muskelsammandragningar som inte brukar vara smärtsamma gör ont.

Flera orsaker kan ligga bakom

Det kan finns flera olika orsaker som tillsammans leder till att man får fibromyalgi. Till exempel kan ett arbete där man alltid rör sig på samma sätt belasta muskler så att man får långvarig värk. Stress kan göra att man omedvetet spänner muskler till exempel i skuldrorna, och det kan i längden leda till att man får värk.

Olika personer har olika stor risk för att få fibromyalgi, och sjukdomen kan delvis vara ärftlig.

Kroppens system samverkar

Hjärnans smärtsystem har förbindelser med kroppens immunsystem och med de system som reglerar sömn och hur vi reagerar på stress. Förbindelserna mellan smärtsystemet och de övriga systemen går i båda riktningarna. Det innebär till exempel att stress kan ge smärta och smärta kan ge stress.

Detsamma gäller för relationen sömn och smärta. Det är mycket vanligt att personer med långvarig värk har sömnproblem och att personer som har problem med sömnen har värk. Det är ofta svårt att avgöra om sömnproblemen eller smärtproblemen kommer först.

Detta förklarar varför fibromyalgi kan ge många symtom och att det kan vara svårt att veta vad som har orsakat sjukdomen från första början.

Smärta påverkar hur man mår

Fibromyalgi är inte en psykisk sjukdom, men långvarig smärta ger oftast långvarig stress. Stressen kan i sin tur öka intensiteten i smärtan man upplever och även förklara en del av symtomen vid fibromyalgi. Inte bara när man får fibromyalgi utan vid alla långvariga smärttillstånd spelar psykologiska faktorer en roll för hur de olika symtomen upplevs. Oro, ängslan, stress och depression kan förstärka symtom som smärta, trötthet och dålig sömn.

Olika svåra symtom

En del blir bra redan under de första åren, men de flesta har ont i många år. Undersökningar visar att hälften av de som har haft besvär i flera år inte tycker att tillståndet ändrar sig från år till år. I den grupp som har märkt en förändring tycker hälften att de mår bättre och hälften att de mår något sämre jämfört med ett par år tidigare. Hur svåra symtomen är kan variera mycket från en person till en annan, och hos samma person vid olika tidpunkter.

Smärta påverkar hela livet

Om man har fibromyalgi är det viktigt att försöka se mer till vad man faktiskt kan och orkar, än till vad som känns svårt och omöjligt. Det är viktigt att man inte låter smärtan ta över livet, utan att man fortsätter med det som man tidigare har tyckt om att göra och mått bra av. Även om man tillfälligt kan få ondare när man rör sig, är den smärtan inte farlig eller ett tecken på att man är sämre.

Om man har fibromyalgi kan man ofta inte anstränga sig på samma sätt som den som inte har värk. Kanske måste man avstå från de fritidsaktiviteter som är mest fysiskt krävande, men det innebär inte att man helst bör vara i stillhet. På arbetet kan man behöva hjälp av företagshälsovården för att få hjälp med rätt teknik och rätt utrustning i arbetet. Här kan små förändringar ofta göra stor skillnad.

Att vara närstående

Som närstående kan det vara svårt att se någon som ständigt har ont. Det är viktigt att den som har fibromyalgi är fysiskt aktiv, och det är viktigt att han eller hon inte tappar sin plats i familj och arbetsliv genom att man hjälper till för mycket. Samtidigt orkar man inte med de fysiskt största utmaningarna när man har fibromyalgi. Det här kan vara en svår balansgång. Som närstående kan man också tycka att det känns svårt att balansera mellan att vara lyssnande och medkännande, samtidigt som man vill att den som har ont ska kunna tänka på andra saker än sina besvär.

Det kan vara klokt att prata igenom de här sakerna på ett lugnt sätt tillsammans. Man kan till exempel vända sig till familjerådgivningen för samtal om man känner att det behövs.

Sex och samlevnad när man har fibromyalgi

Om man har fibromyalgi har man en ökad smärtkänslighet som kan leda till att samlivet försvåras. Som partner kan man till exempel vara rädd för att orsaka smärta.

Det är viktigt att man kan prata med varandra om vad som känns bra och vad som känns mindre bra. Ofta brukar ställningar som inte innebär ett starkt tryck mot kroppen fungera bättre.

Långvarig värk är det vanligaste symtomet

Många känner av värk hela tiden, andra har värk som kommer och går.

Ofta har man mer ont i vissa kroppsdelar än andra, som nacken, axlarna och nedre delen av ryggen. Smärtans styrka varierar i olika delar av kroppen och den kan också variera från en dag till en annan.

Svårare att röra sig

När en muskel gör ont är det svårt att röra den obehindrat. Många har svårt att lyfta och bära tungt, och att springa eller gå i trappor.

Det är vanligt att man känner sig stel i musklerna, särskilt på morgonen. Domningar och stickningar är också vanliga symtom.

Andra kroppsliga besvär

Om man har fibromyalgi är det också vanligt att man

• får magbesvär med knipsmärtor, ökad gasbildning, omväxlande diarré och förstoppning.
• har problem med att kissa, eller ett behov av att kissa ovanligt ofta.
• blir torr i munnen.

Det här är besvär som många kan ha, men de är vanligare hos människor med fibromyalgi.

Sömnproblem och nedstämdhet

Smärtan gör att man vaknar på natten, ofta flera gånger, och därför inte känner sig utvilad på morgonen. Det är vanligt att man är trött när man har fibromyalgi, och det är främst den djupa sömnen som påverkas.

Dålig sömn, stress och smärta kan tillsammans förklara att personer med fibromyalgi kan få svårare att koncentrera sig och att komma ihåg saker.

Det är också vanligt att den ständiga värken leder till att man blir nedstämd och orolig.

Man blir noga undersökt av en läkare

Om man har ont i kroppen ska man i första hand vända sig till en läkare på en vårdcentral.

Vid fibromyalgi finns inte några prover eller röntgenundersökningar som kan visa om man har råkat ut för sjukdomen. Istället ställer läkaren diagnos utifrån det man kan berätta och det han eller hon kan hitta vid undersökningen.

Undersökningen går ut på att fastställa om det är fibromyalgi man har, eller någon annan sjukdom som kan förklara besvären. Därför är det i första hand viktigt att man berättar om sina besvär. Ofta får man också fylla i ett intervjuformulär om kroppsliga och psykiska besvär. Det är också vanligt att man får göra en så kallad smärtteckning, där man på en bild markerar var på kroppen man har olika slags besvär.

Läkaren gör en kroppsundersökning där han eller hon bland annat undersöker smärtkänsligheten genom att trycka på punkter som brukar vara ömma vid fibromyalgi, så kallade tender points.

Andra sjukdomar kan ge liknande symtom

En del reumatiska sjukdomar, framför allt muskelreumatism, kan ha symtom som påminner om fibromyalgi. Också andra sjukdomar kan ge muskelvärk. För att utesluta andra sjukdomar gör läkaren en noggrann undersökning.