Gästbloggare
Unga som gamla.
Tindra har ingen tid att blogga, såå jag (hennes bästa vän) loggar in och kollar läget och lättar på tystnaden i denna blogg.
Så vad ska jag skriva då tro?
Nu här i vår kommer jag att flytta in hos denna goa Tindra och jag är väldigt glad över att ha fått detta erbjudandet att kunna göra detta. Så den närmaste tiden som följer skall saker och ting rensas och gå igenom för att sedan packas ner i lådor.
Jag har dock inget medhåll ifrån min familj att flytta dit men det rör mig inte i ryggen. Jag gör vad jag tycker är bäst för mig och detta beslut är taget och kommer så att genomföras. Jag känner lycka inför detta!
Tindra är en tjej som jag träffar VARJE dag och har nästan gjort det i ett halvår snart. Det underbaraste halvåret i mitt liv känns det som även om många stunder har varit jobbiga med mycket skitsnack runt omkring och oärliga människor, men vi har tagit oss igenom det och det har väl gjort oss tightare.
Jag tycker synd om er som inte känner Tindra som jag gör, för WOW vad hon är underbar. Hon är omtänksam, rolig, kärleksfull, fin, bra lyssnare och hennes skratt gör så man inte kan göra annat än att dra på leendet. Hon tillför så mycket glädje och kärlek i mitt liv.
Sommaren 2011 kommer alltid ligga varmt i mitt hjärta och själ, då vi träffades och mitt tänk och mitt liv har i alla fall förändrats sedan dess. Har börjat se saker på annat sätt, börjat käfta emot.
Att få ha henne i mitt liv är den bästa gåvan jag någonsin kan få.
Du Tindra är min bästa vän, du gör mig glad och jag känner att jag alltid kan prata med dig om det är något som jag undrar, funderar på eller bara vill lätta mitt hjärta.
Jag kommer alltid finnas för dig i alla lägen och mig har du föralltid!
Jag älskar dig!!
Så ung, så vacker! Plågan, helvetet
var ju detta barn som typ skrek jaaaaaaaaaaaaaaaaaaa och sen gjorde nån ful dans runt bordet. inte för att den dansen brände så många kalorier som själva pizzan va.
Så jag va ett ganska mulligt barn som älskade mat.
det ändrade dock i 13 år ålder, jag älskade maten men hatade vad den gjort mot mig, eller själva saken att jag inte hade någon kuskap om att äter man för mycket bli man tjock.
Nej jag fick en annan syn på livet, såg ljuset framför mig där det stog ÄTSTÖRNING. mm mycket trevligt tyckte jag, det satsa vi på.
Tog inte lång tid innan jag fastnade som ett klister i skiten.
Åt knappt 500 till 700 kcal om dagen och tränade två timmar om dagen. jag kom ihåg att jag vägde 65 kilo först sen gick det fort neråt. tillslut stog vågen på 47 kilo. jösses vad hände, vad fort det gick.
Sen kom sorgen, sorgen över att jag saknade mat, saknade choklad.
Då såg jag ett nytt ljus vilket hör ihop med detta förra ljuset. BULLIMI jag började alltså hetsäta godis och kakor och sedan kom ångesten och då satt jag fingrana i halsen, det började där, men sakta började jag få ångest över allt jag åt och satt fingrana i halsen. Dock inte när jag ätit sallad eller frukt.
Men jag blev inte så mycket smalare av det, utan det blev mer lite tvärtom att jag gick upp tre kilo, kanske för att min kropp hann ta del av lite det jag åt innan jag spydde upp det.
Ingen kunde se mig, jag hade fast nässlat in mig i mig själv och gjort ett val.
men som tur va så kunde jag dra mig ur det svåra ätstörandet.
helt frisk kan jag nog inte bli.
jag brukar sätta upp mål, vill ju så gärna bli nått som är svårt att bli.
jag har för mycket värk nu för att träna, jag har ett sötsug som jag knappt kan kontrolera men en dag kanske, en dag.
ser fram imot våren och sommaren. då kommer jag ha mindre värk och solens strålar kommer ge mig kraft.

Fibromyalgi
Allmänt
Om man får fibromyalgi har man värk i stora delar av kroppen. Det är vanligast att man har ont i nacken, axlarna och nedre delen av ryggen. Smärtan kan finnas hela tiden eller komma och gå.
Det kan finnas flera orsaker till att man får fibromyalgi, till exempel stress, enformiga rörelser eller långvarig värk på samma ställe i kroppen. Sjukdomen är allra vanligast hos kvinnor mellan 40 och 55 år, men kvinnor i andra åldrar och män kan få sjukdomen.
En del blir bättre under de första åren, men de flesta har ont i många år. Man blir inte helt frisk men det finns behandling som kan lindra besvären.
Symtom
Man har värk på olika ställen i kroppen och musklerna kan kännas stela. Många känner sig trötta.
Man kan också ha problem att sova eller få besvär från magen, till exempel knipsmärtor eller gaser.
Behandling
Det är mycket viktigt att man rör på sig på ett sätt som känns bra och som man orkar med. Även om man tillfälligt får mer ont motverkar motion smärta på längre sikt. Vattengympa, promenader och qi-gong är exempel på rörelseformer som brukar passa bra. Man kan få råd av en sjukgymnast om vilken träningsform som kan vara lämplig.
En tensapparat kan ge smärtlindring genom att nerver under huden stimuleras av elektriska strömmar. Receptfria värktabletter kan ge tillfällig hjälp och läkare kan skriva ut andra läkemedel om det behövs.
När ska man söka vård?
Om man har värk i kroppen som inte går över på ett par veckor, eller om värken ger besvär i vardagen, kan man kontakta en vårdcentral.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.
Vad händer i kroppen?
Ont i kroppens muskler
Fibromyalgi innebär att man har långvarig smärta eller värk i musklerna på flera ställen i kroppen, tillsammans med en ökad smärtkänslighet. Med långvarig menas minst tre månader.
För att man ska få diagnosen fibromyalgi ska smärtan finnas både inom övre och nedre delen av kroppen och på både vänster och höger sida. Det som skiljer fibromyalgi från andra tillstånd med lokala eller utbredda muskelsmärtor är att den ökade smärtkänsligheten vid fibromyalgi är mera uttalad och mera utbredd.
Drygt åtta av tio som har fibromyalgi är kvinnor. Orsakerna till den stora skillnaden mellan könen är inte känd.
Nerverna skickar signaler till hjärnan
Smärtsystemet är en del av kroppens nervsystem. När smärtnerverna i musklerna retas, skickas signaler till nervcellerna i ryggmärgen. Där kan smärtsignalerna gå vidare oförändrade eller dämpas och bli svagare, eller förstärkas och bli kraftigare. Från ryggmärgen går smärtsignalerna till hjärnan. Det är först när signalen når hjärnbarken som man medvetet upplever smärta. Man känner hur stark smärtan är, hur obehaglig den känns, och var den sitter.
Signaler skickas också till de delar av hjärnan som ger upphov till känslomässiga reaktioner på smärta. Långvarig smärta handlar i stort sett alltid både om kropp och själ.
En ökad känslighet för smärta
Om man har fibromyalgi reagerar man kraftigare än vanligt på smärta. Smärtan sprider sig också lätt till många ställen i kroppen och blir mer eller mindre ihållande.
En sänkt smärttröskel gör att även ett lätt tryck eller muskelspänningar och muskelsammandragningar som inte brukar vara smärtsamma gör ont.
Flera orsaker kan ligga bakom
Det kan finns flera olika orsaker som tillsammans leder till att man får fibromyalgi. Till exempel kan ett arbete där man alltid rör sig på samma sätt belasta muskler så att man får långvarig värk. Stress kan göra att man omedvetet spänner muskler till exempel i skuldrorna, och det kan i längden leda till att man får värk.
Olika personer har olika stor risk för att få fibromyalgi, och sjukdomen kan delvis vara ärftlig.
Kroppens system samverkar
Hjärnans smärtsystem har förbindelser med kroppens immunsystem och med de system som reglerar sömn och hur vi reagerar på stress. Förbindelserna mellan smärtsystemet och de övriga systemen går i båda riktningarna. Det innebär till exempel att stress kan ge smärta och smärta kan ge stress.
Detsamma gäller för relationen sömn och smärta. Det är mycket vanligt att personer med långvarig värk har sömnproblem och att personer som har problem med sömnen har värk. Det är ofta svårt att avgöra om sömnproblemen eller smärtproblemen kommer först.
Detta förklarar varför fibromyalgi kan ge många symtom och att det kan vara svårt att veta vad som har orsakat sjukdomen från första början.
Smärta påverkar hur man mår
Fibromyalgi är inte en psykisk sjukdom, men långvarig smärta ger oftast långvarig stress. Stressen kan i sin tur öka intensiteten i smärtan man upplever och även förklara en del av symtomen vid fibromyalgi. Inte bara när man får fibromyalgi utan vid alla långvariga smärttillstånd spelar psykologiska faktorer en roll för hur de olika symtomen upplevs. Oro, ängslan, stress och depression kan förstärka symtom som smärta, trötthet och dålig sömn.
Olika svåra symtom
En del blir bra redan under de första åren, men de flesta har ont i många år. Undersökningar visar att hälften av de som har haft besvär i flera år inte tycker att tillståndet ändrar sig från år till år. I den grupp som har märkt en förändring tycker hälften att de mår bättre och hälften att de mår något sämre jämfört med ett par år tidigare. Hur svåra symtomen är kan variera mycket från en person till en annan, och hos samma person vid olika tidpunkter.
Smärta påverkar hela livet
Om man har fibromyalgi är det viktigt att försöka se mer till vad man faktiskt kan och orkar, än till vad som känns svårt och omöjligt. Det är viktigt att man inte låter smärtan ta över livet, utan att man fortsätter med det som man tidigare har tyckt om att göra och mått bra av. Även om man tillfälligt kan få ondare när man rör sig, är den smärtan inte farlig eller ett tecken på att man är sämre.
Om man har fibromyalgi kan man ofta inte anstränga sig på samma sätt som den som inte har värk. Kanske måste man avstå från de fritidsaktiviteter som är mest fysiskt krävande, men det innebär inte att man helst bör vara i stillhet. På arbetet kan man behöva hjälp av företagshälsovården för att få hjälp med rätt teknik och rätt utrustning i arbetet. Här kan små förändringar ofta göra stor skillnad.
Att vara närstående
Som närstående kan det vara svårt att se någon som ständigt har ont. Det är viktigt att den som har fibromyalgi är fysiskt aktiv, och det är viktigt att han eller hon inte tappar sin plats i familj och arbetsliv genom att man hjälper till för mycket. Samtidigt orkar man inte med de fysiskt största utmaningarna när man har fibromyalgi. Det här kan vara en svår balansgång. Som närstående kan man också tycka att det känns svårt att balansera mellan att vara lyssnande och medkännande, samtidigt som man vill att den som har ont ska kunna tänka på andra saker än sina besvär.
Det kan vara klokt att prata igenom de här sakerna på ett lugnt sätt tillsammans. Man kan till exempel vända sig till familjerådgivningen för samtal om man känner att det behövs.
Sex och samlevnad när man har fibromyalgi
Om man har fibromyalgi har man en ökad smärtkänslighet som kan leda till att samlivet försvåras. Som partner kan man till exempel vara rädd för att orsaka smärta.
Det är viktigt att man kan prata med varandra om vad som känns bra och vad som känns mindre bra. Ofta brukar ställningar som inte innebär ett starkt tryck mot kroppen fungera bättre.
Symtom och diagnos
Långvarig värk är det vanligaste symtomet
Många känner av värk hela tiden, andra har värk som kommer och går.
Ofta har man mer ont i vissa kroppsdelar än andra, som nacken, axlarna och nedre delen av ryggen. Smärtans styrka varierar i olika delar av kroppen och den kan också variera från en dag till en annan.
Svårare att röra sig
När en muskel gör ont är det svårt att röra den obehindrat. Många har svårt att lyfta och bära tungt, och att springa eller gå i trappor.
Det är vanligt att man känner sig stel i musklerna, särskilt på morgonen. Domningar och stickningar är också vanliga symtom.
Andra kroppsliga besvär
Om man har fibromyalgi är det också vanligt att man
- får magbesvär med knipsmärtor, ökad gasbildning, omväxlande diarré och förstoppning.
- har problem med att kissa, eller ett behov av att kissa ovanligt ofta.
- blir torr i munnen.
Det här är besvär som många kan ha, men de är vanligare hos människor med fibromyalgi.
Sömnproblem och nedstämdhet
Smärtan gör att man vaknar på natten, ofta flera gånger, och därför inte känner sig utvilad på morgonen. Det är vanligt att man är trött när man har fibromyalgi, och det är främst den djupa sömnen som påverkas.
Dålig sömn, stress och smärta kan tillsammans förklara att personer med fibromyalgi kan få svårare att koncentrera sig och att komma ihåg saker.
Det är också vanligt att den ständiga värken leder till att man blir nedstämd och orolig.
Man blir noga undersökt av en läkare
Om man har ont i kroppen ska man i första hand vända sig till en läkare på en vårdcentral.
Vid fibromyalgi finns inte några prover eller röntgenundersökningar som kan visa om man har råkat ut för sjukdomen. Istället ställer läkaren diagnos utifrån det man kan berätta och det han eller hon kan hitta vid undersökningen.
Undersökningen går ut på att fastställa om det är fibromyalgi man har, eller någon annan sjukdom som kan förklara besvären. Därför är det i första hand viktigt att man berättar om sina besvär. Ofta får man också fylla i ett intervjuformulär om kroppsliga och psykiska besvär. Det är också vanligt att man får göra en så kallad smärtteckning, där man på en bild markerar var på kroppen man har olika slags besvär.
Läkaren gör en kroppsundersökning där han eller hon bland annat undersöker smärtkänsligheten genom att trycka på punkter som brukar vara ömma vid fibromyalgi, så kallade tender points.
Andra sjukdomar kan ge liknande symtom
En del reumatiska sjukdomar, framför allt muskelreumatism, kan ha symtom som påminner om fibromyalgi. Också andra sjukdomar kan ge muskelvärk. För att utesluta andra sjukdomar gör läkaren en noggrann undersökning.
Vård och behandling
Kunskap ger större trygghet
Om man har fibromyalgi är det viktigt att man får veta så mycket som möjligt om sjukdomen och hur man lever ett bra liv med fibromyalgi. Även om det kan kännas jobbigt att ha en sjukdom som ger långvarig värk är det viktigt att veta att sjukdomen i sig inte är farlig och inte leder till någon reumatisk sjukdom.
Det är viktigt att man rör på sig
Att röra på sig varje dag är en viktig del i behandlingen. Även om det känns jobbigt och gör ont brukar det i längden leda till att man får mindre ont, och man brukar också känna sig lugnare och sova bättre.
Det är inte ovanligt att man blir rädd för att röra sig om man har långvarig värk, och därför blir mer och mer stillasittande. Det leder till att musklerna försvagas och konditionen försämras. Om man då anstränger sig på ett sätt man inte är van vid kan man lätt få träningsvärk. En sådan träningsvärk är inte ett tecken på att något är fel, och man ska inte vara rädd för att röra sig på grund av värken.
Om man vill bli mer fysiskt aktiv bör man ta det stegvis. Det är bättre att gå en kort promenad på tio minuter än att inte röra sig alls. Man kan så småningom öka till att gå lite längre tid och kanske i ett något snabbare tempo efter ett tag. Andra aktiviteter som ofta passar bra är vattenjympa, simning och qi gong. Man får prova sig fram till en aktivitet som man tycker om, och man kan få hjälp av en sjukgymnast att välja en motionsform som passar.
Man kan få ett recept på fysisk aktivitet (FaR) utskrivet från vården. Det är till exempel läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster som skriver ut dem och ger förslag på aktiviteter som är lämpliga.
Man behöver en bra sömn
Det är viktigt att sova bra. Om man har ont kan sömnen störas, samtidigt som dålig sömn ger mer värk. Man bör försöka undvika att vila eller sova dagtid, eftersom det stör nattsömnen. Ibland kan man behöva sömntabletter för att kunna sova tillräckligt bra.
Andra fysiska behandlingar
Av en sjukgymnast kan man få hjälp att träna in en avslappningsteknik som kan lindra värken och göra det lättare att somna.
Tens, transkutan nervstimulering, är en smärtlindsringsmetod som kan hjälpa. Behandlingen innebär att nerver under huden stimuleras av elektriska strömmar, vilket leder till att kroppens eget smärtlindringssystem aktiveras. Tens ges genom en liten apparat som man lätt kan lära sig att hantera och som är liten och behändig och ryms i en byxficka. I de flesta landsting kan man få hyra eller låna en tensapparat efter utprovning.
Många tycker att massage kan lindra värken, åtminstone för stunden. Massage kan också vara ett sätt att nå avslappning.
Receptfria smärtstillande läkemedel
Det finns inget läkemedel som gör att man blir helt frisk från fibromyalgi, men det finns flera läkemedel som kan lindra besvären.
Om man har lindrig värk kan receptfria läkemedel som innehåller det verksamma ämnet paracetamol, till exempel Panodil, Alvedon och Reliv, hjälpa. Man kan också prova antiinflammatoriska läkemedel, så kallade coxhämmare, som innehåller det verksamma ämnet ibuprofen eller diklofenak. Exempel på sådana läkemedel är Ipren och Voltaren.
Man ska bara använda de här läkemedlen om man känner att de hjälper mot besvären.
Läkemedel som man kan få på recept
Många som har fibromyalgi får hjälp av läkemedel som också fungerar vid smärta som beror på skadade nerver ute i kroppen, eller på skadade nerver i centrala nervsystemet i hjärnan. Det som oftast används är så kallade tricykliska antidepressiva. Exempel på läkemedel i den här gruppen är Anafranil, som innehåller klomipramin, och Tryptizol och Saroten som innehåller amitriptylin. Ibland används också en nyare grupp läkemedel, så kallade SNRI-preparat. Exempel är Efexor som innehåller venlafaxin och Cymbalta som innehåller duloxetin.
Dessa läkemedel används också vid behandling av depression och ångest.
På senare år har läkemedel som från början använts vid epilepsi börjat användas. Det är läkemedel som innehåller gabapentin, till exempel Neurontin, eller pregabalin, Lyrica.
Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet tramadol, till exempel Tradolan, kan ibland användas tillfälligt vid mycket svår värk.
Psykologisk behandling
Det har visat sig att hur man tänker runt sina besvär har stor betydelse för hur man klarar att hantera sin situation. Det bästa är om man kan få hjälp med både rörelseträning, läkemedel som ger bra lindring och smärthantering.
Den psykologiska metoden som kallas KBT, kognitiv beteendeterapi, har visat sig kunna hjälpa. Med hjälp av psykolog eller en annan beteendevetare kan man enskilt eller i grupp lära sig mer om hur man kan leva ett bra liv trots att man har fibromyalgi. Man får arbeta med sina tankar, föreställningar och beteende när man har ont. Av terapeuten får man hjälp att ställa rimliga krav på sin kropp, att våga röra sig utan att vara rädd och att minska de negativa tankarna. Ofta består behandlingen av en serie samtal med praktiska uppgifter att utföra mellan träffarna.

Polycystiskt ovarialsyndrom – PCOS
Allmänt
Hos en del kvinnor är en eller båda äggstockarna fulla av små vätskefyllda blåsor, så kallade cystor, som har bildats av äggblåsor. Detta kallas polycystiska ovarier, PCO. Om man samtidigt med cystorna har en hormonrubbning kallas det för polycystiskt ovarialsyndrom, PCOS. Det kan innebära att man till exempel har långt mellan menstruationerna eller ingen mens alls.
Både PCO och PCOS kan man ha utan att märka det. Men PCOS kan till exempel göra att man går upp mycket i vikt eller har svårt att bli gravid.
Det är inte helt klarlagt varför man får PCOS, men risken ökar något om man har en mamma eller syster som har sjukdomen.
Symtom
PCOS kan visa sig på olika sätt och symtomen kan variera under perioder av livet. Man kan till exempel ha långt mellan menstruationerna eller ingen mens alls. Man kan också få akne eller ökad kroppsbehåring av manlig typ, till exempel skäggväxt eller hår på bröstet. Dessutom är det vanligt med viktuppgång.
Behandling
Det går inte att bli helt fri från PCOS men det går att behandla de besvär man får. För många som har övervikt och PCOS räcker det att gå ner några kilo för att återställa hormonbalansen och få igång menstruationerna.
P-piller kan användas för att framkalla regelbunda blödningar. Dessutom brukar så kallade kombinerade p-piller göra att behåringen minskar.
Om man har svårt att bli gravid kan man få ägglossning med hjälp av läkemedel.
När ska man söka vård?
Om man har färre än fyra menstruationer per år eller på kort tid har fått ökad kroppsbehåring bör man kontakta en gynekolog.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.
Vad händer i kroppen?
Äggstockarnas funktion
Kvinnor har två äggstockar som sitter på varsin sida av livmodern. De är ovala och ungefär tre centimeter stora. Äggstockarnas huvuduppgifter är att producera ägg och utsöndra hormoner, bland annat könshormonerna östrogen och progesteron, så kallat gulkroppshormon.
I äggstocken omsluts ägget av en vätskefylld blåsa, en äggblåsa, som också kallas follikel. Äggblåsan växer successivt från början av mensen och under menscykelns första hälft. Vid tidpunkten för ägglossning, alltså mitt emellan två menstruationer, går det vanligtvis hål på äggblåsan och den faller ihop när ägget skjuts ut från blåsan och börjar sin vandring mot livmodern. Efter ägglossningen omvandlas den hopfallna äggblåsan till en så kallad gulkropp.
Ibland händer det att äggblåsan inte faller ihop efter ägglossningen eller att ägglossningen uteblir. Då kan äggblåsan dra till sig vätska från den omgivande vävnaden och öka i storlek, och en så kallad funktionell cysta bildas. Cystan kan finnas kvar under flera menscykler, men försvinner oftast av sig själv efter någon eller några månader. Under de år man har mens är det ganska vanligt med sådana cystor.
Många små cystor - PCO
Hos en del kvinnor är en eller båda äggstockarna fyllda av många små cystor som har bildats av äggblåsor. Det kallas för polycystiska ovarier, som betyder "äggstockar med många cystor". Många kvinnor har det utan att märka något. Det syns bara på ultraljud.
PCO och hormonrubbning är PCOS
Om man har PCO, alltså många små cystor på äggstockarna, och samtidigt en hormonrubbning kallas det för polycystiskt ovarialsyndrom eller PCOS.
Hormonrubbningen består i att man har för mycket av det manliga könshormonet testosteron i förhållande till kvinnligt könshormon. Eftersom de kvinnliga könshormonerna styr menscykeln, leder en sådan rubbning till att man får glesa menstruationer eller att mensen uteblir helt.
Att mensen blir oregelbunden eller uteblir beror inte på att det saknas anlag för att bilda ägg, utan på att äggen inte utvecklas tillräckligt mycket så att det kan bli en ägglossning.
Kvinnor har också testosteron
Alla kvinnor har nästan lika höga nivåer av testosteron i kroppen som män, men det mesta är bundet till proteiner i blodet så att det inte märks. Om man har PCOS har man mindre mängd bindande protein och då blir det mer testosteron i blodet. Det kan leda till att man får akne och ökad kroppsbehåring av manlig typ, det vill säga på magen, bröstet, låren och i ansiktet.
Vanligaste hormonrubbningen
Det är inte helt klarlagt vad som orsakar PCOS, men det finns en viss ärftlighet. Man har en något större risk att få PCOS om man har en mamma eller syster som har sjukdomen.
PCOS är den vanligaste hormonrubbningen hos kvinnor i barnafödande ålder, men alla får inte besvär av den.
Det är vanligast att man får diagnosen PCOS i åldern 20 till 30 år. Ibland uppfattar man besvären som ett problem först om man får svårt att bli gravid.
Problem med vikten
Vilka besvär man får om man har PCOS varierar, det kan också variera mellan olika perioder i livet. Ungefär hälften av alla med PCOS får problem att hålla vikten och kan med tiden bli kraftigt överviktiga. Troligtvis beror viktökningen på att man är känslig för effekten av testosteron. Testosteron kan göra att man blir hungrig, vilket ökar risken för att gå upp i vikt.
Svårt bli gravid
Om man har PCOS och oregelbunden ägglossning kan man ha svårt att bli gravid på vanligt sätt. Men oftast blir menstruationerna så småningom mer regelbundna av sig själv, och möjligheterna att bli gravid ökar.
Har man PCOS brukar man komma i klimakteriet senare än andra.
PCOS kan ge andra sjukdomar
PCOS gör att man får en ökad risk för följdsjukdomar som typ 2-diabetes och hjärtinfarkt. Risken är större om man är överviktig, men om man lyckas gå ner i vikt blir effekten av insulinet bättre och risken för följdsjukdomar minskar.
Om man har PCOS och mensen uteblir helt eller kommer mer sällan än var tredje månad kan det på lång sikt finnas risk för livmodercancer. Risken minskas om man får behandling med gulkroppshormon eller p-piller, som gör att man får regelbundna blödningar.
Symtom och diagnos
PCO behöver inte leda till PCOS
Man kan ha äggstockar med många äggblåsor även om man är helt frisk i övrigt. Det är inte känt om det ökar risken för att PCOS ska utvecklas.
Om det misstänks att man har polycystiskt ovarialsyndrom görs en utredning av en gynekolog. Man får gå igenom både vanlig kroppsundersökning och gynekologisk undersökning. Dessutom tas olika blodprover och äggstockarna undersöks med ultraljud. Vilka symtom och tecken som ska ingå för diagnos har varierat en del under åren och fortfarande finns olika åsikter bland läkare. PCOS visar sig på olika sätt hos olika kvinnor, och symtomen kan variera med åldern.
Symtom
Om man har PCOS brukar man själv märka
- att man har långt mellan menstruationerna eller ingen mens alls
- ökad behåringviktuppgång
- att man har svårt att bli med barn.
Läkare kan ställa diagnosen PCOS om man har minst två av följande symtom och det inte finns någon annan sjukdom som kan förklara dem
- många små cystor, PCO, som syns på ultraljud
- långt mellan menstruationerna eller ingen mens alls
- ökad kroppsbehåring av manlig typ, till exempel skäggväxt och hår på bröstet, eller akne och/eller ett blodprov som visar ökad mängd aktivt testosteron.
Eftersom man inte behöver ha alla symtomen kan man alltså ha PCOS och ändå ha till exempel regelbunden mens men ökad behåring. Eller en mensrubbning men inte några tecken på ökad mängd testosteron.
Ungefär hälften av alla kvinnor med PCOS är överviktiga.
Se till att bli ordentligt informerad
Det kan vara svårt att ta till sig all den information om PCOS man får vid besöket hos gynekologen. Därför kan det vara bra att be om ett uppföljande telefonsamtal eller besök så att man kan ställa flera frågor. Det kan kännas nedslående att få en diagnos som innebär en kronisk sjukdom. Men det är inte säkert att man behöver ha några besvär under en stor del av livet.
Vård och behandling
När ska man söka vård?
Har man färre än fyra menstruationer per år eller om man på kort tid har fått ökad kroppsbehåring av manlig typ bör man gå till en gynekolog för utredning. Vissa kvinnor kan ha en kraftigare hårväxt på kroppen än andra utan att det behöver ha med PCOS att göra.
Bra att gå ner i vikt
Behandlingen när man har PCOS brukar anpassas efter vad som för tillfället är det största problemet.
Om man är överviktig, vilket är vanligt om man har PCOS, är det bra att försöka gå ner i vikt. Det kan i sig göra att mensen blir regelbunden. Det kan även göra att hårväxten på kroppen minskar. Det minskar också risken för att man ska få följdsjukdomar som diabetes och hjärtinfarkt senare i livet.
Det kan räcka med att man går ner bara några kilo för att hormonbalansen ska normaliseras så att menstruationerna kommer i gång. Men det kan vara svårt att gå ner i vikt, särskilt när man har PCOS, eftersom hormonrubbningen gör att aptiten stimuleras. Det kan gå lättare om man deltar i ett program för viktminskning. Som alltid när man går ner i vikt är det avgörande att fortsätta sin ändrade livsstil för att kunna hålla vikten.
Ett annat sätt att underlätta viktnedgången är att äta p-piller. P-piller motverkar effekten av testosteron så att hormonrubbningen balanseras. Om man lider av fetma kan en magsäcksoperation ibland vara det enda som har effekt.
Behandling mot ökad behåring
Om man har ökad kroppsbehåring eller skäggväxt brukar så kallade kombinerade p-piller användas eftersom de motverkar effekten av testosteron. De innehåller både östrogen och syntetiskt gulkroppshormon som kallas gestagen. Exempel på sådana p-piller är Desolett, Mercilon, Cilest och Yasmin. Dessa p-piller kallas östrogenprofilerade.
Andra typer av kombinerade p-piller, som kallas gestagenprofilerade, påverkar inte den ökade hårväxten lika mycket.
Preventivmedel som enbart innehåller gulkroppshormon, till exempel mini-piller, p-stav, p-spruta och hormonspiral är olämpliga för kvinnor med PCOS eftersom de kan förvärra behåringen.
Som ett alternativ till kombinerade p-piller kan man få läkemedlet Diane, som vanligtvis används för att behandla akne. Diane fungerar också som ett preventivmedel på samma sätt som ett vanligt p-piller.
P-piller och Diane tas på samma sätt. Man tar en tablett dagligen i tre veckor och gör därefter uppehåll i en vecka, då man får en mensliknande blödning, och börjar sedan nästa treveckorsbehandling. Läkemedlen är receptbelagda.
P-piller och Diane ger en något förhöjd risk för blodpropp. P-piller kan också ge biverkningar i form av till exempel nedstämdhet och spända bröst.
Om man av någon anledning inte kan eller vill använda p-piller eller Diane finns annan behandling som har en viss effekt. Det vanligaste är behandling med läkemedel som innehåller spironolakton, som motverkar testosteron. Spironolakton sänker blodtrycket något, men har inga allvarliga biverkningar.
I vissa landsting kan man få bidrag till permanent hårborttagning med till exempel laserteknik.
Behandling vid mensrubbning
Behandling med kombinerade p-piller eller enbart gulkroppshormon gör att man får regelbundna blödningar. På lång sikt har man också ett skydd mot att utveckla livmodercancer.
Gulkroppshormon tas som tabletter i tio dagar varje månad. Mediciner som innehåller gulkroppshormon är till exempel Primolut-Nor och Provera. Medicinerna är receptbelagda.
Det är ovanligt att man får biverkningar av gulkroppshormon, men det kan påverka humöret så att man blir nedstämd.
Om man har svårt att bli gravid
Om man har mensrubbning och svårigheter att bli gravid kan ägglossning stimuleras med hjälp av läkemedel. Det finns olika typer av behandlingar. Vanligtvis är det lätt att framkalla ägglossning när man har PCOS, eftersom det finns många ägganlag.
Tabletter med ämnet klomifen tas i fem dagar och ger ägglossning ungefär 10 dagar senare. Ibland kan de kombineras med ämnet metformin som tas kontinuerligt. Metformin är egentligen en behandling mot typ 2-diabetes men som har visat sig kunna förbättra äggstockarnas funktion hos kvinnor med PCOS. Metformin kan ge biverkningar i form av diarréer, illamående och magknip, särskilt i början av behandlingen.
Om det inte fungerar med tablettbehandling kan man få hormonsprutor. Man kan också bli gravid med hjälp av provrörsbefruktning.
Ofta blir äggstockarnas funktion bättre med tiden hos kvinnor med PCOS. Menstruationerna blir mer regelbundna, och det betyder att man senare kan bli gravid utan behandling.
Var ställs diagnosen?
PCOS diagnostiseras och behandlas på en gynekologmottagning eller på en kvinnoklinik på sjukhus. Provrörsbefruktning och stimulering med hormonsprutor görs på sjukhus eller på privata fertilitetskliniker. Man kan ta sprutorna själv, men behandlingen kontrolleras noga på fertilitetskliniken.
källa:http://www.1177.se/Ostergotland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Polycystiskt-ovarialsyndrom---PCOS/
Minus ett kilo!
Helgen har varit helt okej, festade till det med en stoooor skål med popcorn, gurk och morotstavar med dipp på fredagen, tog en lång promenad med hunden på morgonen i total motvind, va inte så värst skönt, så på lördagen vaknade jag med nackont och fruktansvärd träningsvärk, men det är väl som dom säger, att ha man träningsvärk, så är det ett bevis på att man gjort något bra.
på lördag eftermiddag råkade min midda sluta på heeela 8,5 points, jag hade missat att ärtor va inte 0 points jösses, så då va det bara att gå ut och köra ved i en timma, och då räddade jag mig :)
det är svårt att spara point när man inte få äta så många, och jag försöker vara sträng mot mig och inte fuska. vill så gärna gå ner dom där kilorna.
igår bar jag ved en timma, för att förbränna lite extra och få ihop ett par points, synd nog så åt jag upp dom pointsen två inatt för kunde inte sova, så om jag ska lyxa till det på helgen få jag nog hålla mig till mina popcorn och grönsaksstavar.
idag händer nog inte många knop, tänkte pyssla om mig själv, med ett hett skumbad senare.
bjuder på en bild på en mycket het kvinna

Viktväktarna
Nu har jag börjat komma in i alla siffror, och antecknar allt varje dag.
idag råkade min middag bli 9 points!!!! jag trodde man fick äta mycke ärtor, men 1,5 dl är fan typ 2 points.
Hallå eller, ärtor!!! då kunde jag ju tagit en chokladbit istället. hmm ja men nyttigt äter jag i alla fall. min frukost idag bestod av en macka med skivad banan på och en kopp kaffe, råkade ta en chokladbit efter det och VIPS så blev det två onydiga points, men mmmså gott.
Nu har jag burit ved i en timma så nu är i alla fall halva middan borttränad, så då kan jag ju ta en macka till kvällsmat. hade bara 2,5 points kvar men nu kan jag igentligen äta 7,5 eftersom jag bar ved.
men kommer nog bara äta 3 points för att vara på säkra sidan, fundera på om det bli en skål popcorn eller den där mackan som jag tänkte på först. hmmm de återstå att se, det är ju endå helg så det bli nog popcorn.
imorgon kommer mina styvbarn hit, vet inte vad jag tycker om det, hade hellre velat jobba. men men man kan inte få allt här i världen, få se fram imot måndagen för då ska det jobbas.

Nu jävlar
men underbart är kort, som man bruka säga, har försökt att slua röka många gånger innan, men har nog igentligen aldrig vela, och det är nog ganska självklart, för vem vill bli av med sin bästa vän.
nu sluta jag röka av många anledningar, men först och främst för att jag vill ha en bättre hälsa. Att sluta röka innebär ju att man spara massa pengar med.
Räknade ut att jag röker cirka 20 cigg om dagen och mitt paket kostar 41 kr, på ett år är det 15252 kr så varje månad skulle jag kunna lägga undan 1271 kr.
Jag har alltså slösat runt 167 772 kr på mina 11år som rökare, helt sjukt igentligen.
Denna gången gjorde jag så här, jag har satt ett stopp datum den 1 februari, då jag känner mig själv och behöver tid för planering pepping och mod, jag ska ju som sagt säga hej då till min bästa vän, inte det lättaste direkt!!
Sen måste jag ju stå imot röksuget, och då har jag sugtabletter som jag har i nödfall, men jag är inte intresserad av att ha sugtabletterna som vänner så tänker bara utnytja dom jävlarna en stund. man vill ju inte hamna i ett nytt beroende.
Sen en timmers promenad med vovven varje dag är fan ett måste, dels för att det ska minska suget och så ökar det blodcirkulationen och sist men inte minst, jag och min hund slipper drabbas av elaka fettceller som har en förmåga att fastna lite här och där.
Att förbereda sig nu då, är ju inte heller det enklaste, känns lite pressat och depprimerande, men jag håller huvudet högt och simma lågt. trappa ner tänkte jag göra denna gången eftersom direkt stopp gör mig totalt galen, skulle kunna riva ett hus, när jag är i det tillståndet.
i en vecka få jag röka 10 cigg om dagen som mest det innebär att det nästan gå två timmar mellan ciggen, då har jag halverat till hälften. jag kommer sedan halvera ciggen till fem och sen till 2 sen jävla ä de stop. rätt lagom till 1 februari.
Hur ska jag stå imot då att inte umgås med bästa vännen!
*Gå en promenad, eller springa
*skicka sms
*dricka vatten
* titta på en film
*spela spel
*gå ut och andas
OCH HELT ENKEKLT HÅLLA UT SUGET, DET FÖRSVINNER EFTER ETT TAG.
Tänkte på en sak, jag har ibland ett hett temprament, då är det jobbigt när jag inte få röka. suget kommer vara mycket mycket värre då. som tur är har jag rätt långt till affären och jag jobba hemifrån så jag kan varken köpa cigg när jag åker till jobbet eller från jobbet.
så när jag är arg så få jag gå och hugga ved eller gå en jätte lång runda.
Just nu känner jag mig mycket taggad.
Ne nu få jag nog ta tag i vardens alla bestyr med lite disk och städning, ska även laga lite mat.

Varför sluta röka
Du blir fri från ditt beroende. Du slipper köpa cigaretter, leta efter cigaretter, fundera på om det är tillåtet att röka, gå ut och röka ensam med mera.
Friskare!
Du får bättre blodcirkulation och kondition. Du blir fri från slem och rökhosta. Och du minskar risken för en hel rad otäcka sjukdomar.
Ny smak och lukt!
När du slutat röka får lukt- och smaksinnet en glädjekick. Du kommer att känna flera dofter och maten får en rikare smak.
Se dig omkring, visst syns det skillnad på rökare och icke rökare. Som icke rökare får du friskare hy och vackrare hår. Friskare tandkött, vitare tänder och fräschare andedräkt. Och det känns på lukten. Du slipper lukta gammal askkopp.
Större lust!
Som icke rökare får du större ork och mera tid och därmed också större lust. Visste du förresten att impotens är vanligare hos rökare än hos icke rökare?
Rikare!
Hur många paket cigaretter har du rökt per vecka? Vad kostar det? Multiplicera med 52. Det blir några tusenlappar, skattefritt varje år!
Längre liv!
De som fimpar för gott förlänger i genomsnitt livet med ca 10 år. Du minskar risken för cancer, lårbensbrott, hjärtinfarkt, hjärnblödning, lungsjukdomar och många andra sjukdomar.
Fler starka skäl med tanke på barn!
Har du små barn? Vill du bli gravid, är du gravid eller ammar du?
Då har du flera starka skäl att sluta röka. Läs mer!
Oavsett om du är vanerökare, bara röker då och då, om du är en yngre eller äldre rökare – det är alltid dags att sluta, även om du måste göra flera försök.
Det finns idag många effektiva metoder. Medicinsk eller annan hjälp kan övervägas, både före och efter att du har bestämt dig.
Källa:
|
Ben-wa guldkulor -- Japanska vaginakulor

Vill ha dessa kulor, söt ask till med.
finns på martinshop.se
<3
